Sista dagen på mögel förskolan gjordes igår och inte en sekund för sent. Men ändå är längtan tillbaka så stor att det nästan gör ont. Har idag gjort första dan tillbaka på en förskola som jag har varit på tidigare och det kändes redan i morse. Var inte alls mitt vanliga glad (jo jag är glad ibland) jag och förväntansfull inför en dag på en ny arbetsplats. Bråkade med dottern och gnällde för minsta lilla motgång under den korta stund vi hade innan det var dags för lämning av min älskade.
Kommer fram till min arbetsplats och möts av samma gnäll som jag lämnade efter mig för tre veckor sen. Till och med köksan hade nått att gnälla på. Vid tio står jag upptryckt mot väggen på toaletten och tvingar tillbaka tårarna för då är det allt för bra. Vid halv ett fick jag ringa kungahuset för jag hade inte fixat en sekund till utan att lätta på trycket.
När jag är på den förskolan är jag den värsta tänkbara pedagog som finns, den sämsta mamman i världshistorien och den ledsnaste människan du någonsin kan föreställa dig. För att klara denna veckan och nästa ska jag leva i ett konstant alkohol rus. Men hur jag ska överleva kommande två månader är för mig en gåta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar