Att vara eller inte vara

...det har alltid varit den stora frågan, och nu har den landat i mitt knä. Jag fick mitt mitt lönebesked i fredes. Mindre än det uträknade existensminimum beloppet fick jag. Så jag finns inte mer.

Eller gör jag det? Ringde för att kolla med lönekontoret om det verkligen kan stämma. Jodå sa hon, 80% av lönen får du första veckan du är hemma 10% av lönen veckan där på. Och fyra vab dagar på det. Grattis!! Det blev inga pengar denna månaden. Och det är jul nu, om ni missade det. Jag har råd att handla idag men sen är pengarna slut. En julklapp är ordnad, that´s it lixom. Det får nallas duktig på sparkontot och sen ber vi den allsmäktige att skynda på försäkringskassan så jag kan få lite pengar där ifrån. I februari. För det är ungefär då de har lyckats få ordning på papperna. Älskar försäkringskassan. Not!!

Nått mer som jag inte älskar är han som var otrogen. Svin. Men varför jag har börjat tänka så mycket på honom den senaste tiden det kan jag inte förstå. Hans arbets schema snurrar i mitt huvud, den fantastiska lycko känslan som jag hade i hans närhet gör sig ständigt påmind, och har jag nämnt då jävla snygg han är. Frågan är bara vad detta betyder. Jag träffade en trummis innan, snygg han med, men min första tanke var att det inte var samma, det var ingen omedelbar attraktion. Den där samhörigheten fanns inte, den jag hade med det otrogna svinet. Svin. för det är det han är. Det finns ingen ursäkt för det hemska beteendet han hade. Eller har. Jag blir galen. Hur ska jag någonsin kunna träffa nån annan om jag inte kan sluta tänka på honom? Eller det kanske bara är saknaden av att tillhörigheten? Att det bara känns så rätt och naturligt med nån? Så kan det nog va. Det är nog inte honom i sig jag är ute efter utan den där känslan. Kärlekskänslan.

Så jag är fattig och kärlekslös. Det hade kunnat va värre. Jag är rik på kärlek till mitt barn och mina vänner, allt annat ordnar sig. Det tar bara lite tid.

Luring

Igår blev vi iväg lurade ut i snön. Avskyr att köra i snö. Det känns som om jag bara väntar på att förlora kontrollen över bilen. En plågsam väntan är det.

Jaja, hur som haver så hade vi trevligt när vi väl kom fram. Vi blev bortbjudna till en kompis i Linderöd med löfte om övernattning så vi slapp ut och köra mitt i natten. Underbart!! Det är såna avbrott som behövs från den vanliga vardan. Och hem kom vi utan problem i morse. Så när vi kom hem tog vi en andra frukost, mös i soffan sen sov vi i två timmar. Fy så gott det var. Och nu ska jag göra maten. Mys mat med min mys flicka. Det är grejjer det.

Sambolös

Happ, min önskan slog inte in. Jag var sambolös när jag vaknade i morse. Eller ja, det hade kanske varit lite konstigt att vakna och där hade han varit lixom, ståendess i hallen med alla väskor och nån ful möbel jag hade tvingat honom att kasta senare.

Så jag får väl vänta lite till. Kanske att han kommer till jul då. Han den där önskemannen. Snön har kommit i alla fall och den har jag inte önskat efter. Tycker inte om snö. Nja, de stunder dottern är ute och leker i den och är sådär tramsigt glad, då tycker jag om den, annars nej. Det lägger sig som en tjock kaka på vägarna så det är precis livsfarligt att köra, det är kallt som fan och mer kommer det. Sånt ogillas. Tur i oturen att jag är hemma nu och inte behöver köra iväg till jobbet men fy vad jag fasar för att behöva ge mig ut sen!! Kan absolut tänka mig att vara sjukskriven längre...

Så nu sitter jag här, smuttar på kaffet, tittar ut på äckliga snön, sambolös och sugen på kaka. Livet har konstiga nycker ibland.

Bruten

Bruten är jag. Mest i handen då. Världens dummaste grej hände, på jobbet av alla ställen. Eller tur i oturen kanske.

Av alla dumma sätt att bryta sig på så slog jag handen i ett dörrhandtag. Maximal otur. Var på världens bästa ställe som körde mig först till vårdcentralen sen fixade de så jag blev körd till sjukhuset och att min bil hamnade på min parkering.
Underbaringar, det är va de är!!

Så nu är jag sjukskriven fram tills fredag nästa vecka. Och det är helt underbart att vara hemma!! Idag har jag till exempel vatt och klippt mig. Och jag passade på att unna mig själv ett par nya byxor och en kofta.

Men det är en konstig känsla att lämna dottern på förskola och sen bara vara själv. Jag får dåligt samvete. Hon behöver ju vara med vännerna men konstigt är det. Så ett par dagar är vi hemma och andra så är hon iväg och då passar jag på att gå långa promenader och göra saker bara för mig, för oj vad det behövs!! Så jag är en dålig förälder och lämnar dottern på förskola, för att jag kan och för att jag ska få tid att vara jag.

Ensamhet

Vissa dagar slår det mig hur ensam jag är. Då värker det i hela kroppen av saknad och längtan efter att få vara nåns.

Men jag är ju nåns eller hur. Jag är en flickas mamma, den bästa mamman. Jag är någons vän, en bästa vän. Jag är någons syster, en bästa syster. Och jag är älskad och saknad och nångons underbara, men det är det där sista som saknas. Att få vara någons livsglädje, det hade vatt nått. Så tomten, i år så önskar jag mig att få vara någons allt. Jag har förstått att ett hus var lite svårt att ordna, men detta då? Snälla?

Kanske därför jag har börjat tänka på husdjur igen. Jag vill inte ha nått ändå vill jag...